Gårdsnamn på Äpplö i nordvästra Houtskär

Undersökningen behandlar gårdsnamn på Äpplö, en ö och by som ligger i nordvästra Houtskär i Åbolands skärgård. Målet med studien är att utreda vilka slags namnleder som ingår i gårdsnamnen på Äpplö och vilka sakliga grunder som finns bakom namngivningen ur namngivarnas synvinkel.

Undersökningsmaterialet är ett urval ur namnsamlingen SLS 2359 Ortnamn på Äpplö (2020). Materialet avser namnen på tre gamla gårdar på ön, sammanlagt nio namn. Namnen analyseras med hjälp av en syntaktisk-semantisk analysmodell. Gårdsnamnen indelas i syntaktiska element, dvs. namnleder, som enligt deras funktion blir kategoriserade till artangivande namnleder, benämnande namnleder och namnleder som anger en speciell omständighet. Namnleder angivande speciell omständighet kategoriseras vidare enligt namngivningsgrund. De blir också föremål för en ordsemantisk analys som visar lexikal kategori av det uttryck som anger namngivningsgrund. Resultatet av den syntaktisk-semantiska analysen anges med hjälp av bokstavs- och nummerkoder (t.ex. 1 C 41 NP). Analysmodellen i dess nuvarande form presenteras i studien för första gången på svenska.

Undersökningen visar att gårdsnamnen på Äpplö indelas i tre tydligt skilda grupper enligt deras syntaktisk-semantiska egenskaper. Den största gruppen utgörs av enledade namn som baserar sig på bibliska personnamn eller andra personbeteckningar i genitiv (Simons, Voffols, Blasius och Staffas). För det andra kan man urskilja en grupp eller snarare ett namnpar av tvåledade lägesangivande gårdsnamn som står i inbördes relation till varandra (Västerstu och Österstu). Den tredje gruppen omfattar för sin del tre namn som är sekundära bildningar till ett av de tidigare namnen (Västerstu, Gamla Västerstu och Västerstu gammelstugan).

Undersökningens största förtjänst torde vara en grundlig och uppdaterad redogörelse för den syntaktisk-semantiska analysmodellen som introducerades på 1960-talet men som knappt använts inom den svenskspråkiga namnforskningen under de senaste decennierna. Studien väcker många följdfrågor kring namnskicket och namnbruket på skärgårdsorter som gått igenom enorma kulturella förändringar sedan 1900-talet.