27 August 2021

The interview was recorded through the video conference software Zoom.

 Karolina Andersdotter Intervju med fokusgrupp (AI och bibliotek) Interviewer Karolina Andersdotter Interviewees Four Swedish library staff, pseudonymised in the context of this transcript 27 August 2021

The interview was recorded through the video conference software Zoom.

 Karolina Andersdotter Intervju med fokusgrupp (AI och bibliotek) Interviewer Karolina Andersdotter Interviewees Four Swedish library staff, pseudonymised in the context of this transcript Swedish Spela in. Så, nu spelar det in just det, jag får inte upp en sån där ruta eftersom det är jag som spelar in, men jag hoppas att ni fick upp en nu där det står. Bra, toppen. 00:13 Så, presentationsrunda först. Nu sitter ju alla i olika ordning, så jag vet inte om det kanske löser sig självt. Men jag kan ju börja bara så att vi kommer igång. Jag heter ju Karolina och jag är just nu doktorand på Åbo Akademi, men har också jobbat på på Uppsala universitetsbibliotek och det var jag jobbade när jag drog igång den här cirkeln. Berit! Ja, nu knackar de här, nu ska jag flytta mig först Ja men det är toppen att det kommer precis i början Jag ska hitta ett bra ställe att vara på bara. Jag provar här så får jag se hur länge jag kan vara här. Toppen Kan jag vara här förresten? En stund kan jag vara här, det är bra. Nej, Berit heter jag. Jag jobbar på folkbibliotek med lite olika saker, men jag har väl kanske system och katalogansvar kan man säga så det är väl från det hållet jag kanske kom in på att jag var lite intresserad av det här. Och vi håller på och utreder lite så här kommunsamarbete med andra bibliotek. Och så här just nu då så då var det väl intressant att titta på vad som finns i någon sorts nära framtid med AI-lösningar för olika medieflöden och sånt där kanske,  och hur man ska förhålla sig till det, och det ordet AI, vad det betyder i det sammanhanget liksom. Ja, ungefär så. 02:14  Doris. Ja, jag heter Doris och jag jobbar på regionbibliotek som utvecklare, främst med digitala frågor. Och jag började när Digitalt först hade dragit igång ett halvår ungefär senare. Innan dess var jag IT-bibliotekarie på folkbibliotek. Jag har också en bakgrund i IT-världen eller datavärlden som det hette på den tiden, som programmerare, systemvetare och konsult. Har länge varit intresserad av det området, men AI tyckte jag lät intressant. Funderade på den här kursen Elements of AI länge innan, men kom inte till skott, så jag blev jätteglad när jag såg att det skulle vara en studiecirkel som kopplades ihop med bibliotek. Det var perfekt, så det fick mig då att anmäla mig. Adam. Ja, jag jobbar på lärosätesbibliotek och jag är ganska ny där, och jag jobbar på avdelningen som ansvarar för undervisning av forskare, studenter, handledning och använder en hel del digitala verktyg, resurser och så vidare. Sökuppdrag har vi också där började jag tänka att AI kan komma in, men jag blir nog liksom anmäld till den här studiecirkeln innan jag började typ eller i samband med att jag började. Men det är ju helt relevant för det som jag gör så att jag har kört vidare. 04:01 Cesar. Och jag tänkte jag att jag kommer inte ropa upp er sen på alla frågor utan det blev bara enklast nu. Cesar, jag har likartade drag som du då Adam. jag jobbar på lärosätesbibliotek med undervisning och sen så jobbar jag också lite med, eller jag jobbar ganska mycket med en innovationstävling. Men vid undervisningen så undervisar jag med språkverkstaden och med biblioteksundervisning. Och jag har väl gått över mer till biblioteksundervisning och då har vi börjat titta på data literacy så när det här kom upp när Karolina mailade ut och så så tänkte jag perfekt för att jag känner att vi inte riktigt bottnar i de frågorna. Så att jag har lite mer nyfikenhet och se vad vi kan - hur vi kan tänka om kring våran undervisning för jag tror att den just nu är så databas- och sökningsfokuserad och det känner jag lite, ja men kring det här studentens roll i samhället eller bara människors roll i samhället, det skulle jag vara mer intresserad av att kanske tagga in i än vad vi gör idag, så det är därför jag hoppade på kursen. Tusen tack! Okej, jag tänker att jag drar igång med en fråga och sedan får ni prata fritt och så hoppar jag in om det är något mer jag undrar, tänker jag. För nu har vi gått igenom merparten av kursen, den här Elements of AI som är grunden för studiecirkeln. Efter att vi har gått igenom större delen av den, uppfattar ni att AI är mer eller mindre relevant för bibliotek och inom er yrkesroll än när ni började delta i studiecirkeln eller funderade på kursen? Jag tycker nog mer. Fast jag visste ju inte så mycket, jag kan ju säga det också, jag glömde det i min presentation, att jag kommer liksom inte från biblioteksvärlden innan utan jag har jobbat med vuxenutbildning och digital undervisning helt enkelt, mera det hållet. Så jag hade ju inte jättemycket koll på det innan... men jag har börjat tänka att det är liksom mer och mer relevant ju fler... inte just kanske för Elements-kursen utan för kanske det som vi haft runt. Just att den här anknytningen har kommit in och så har jag skickat till olika avdelningar på universitetsbiblioteket "det här skulle vara bra för er, det här skulle vara bra för er" och så här håller på och hetsar andra att också engagera sig så att jag tycker att det har blivit mer, och den här Berit som du och jag pratade om neuronnät Mm att man kan klustra i den här HAMLET-artikeln tycker jag var jätteintressant, jag bara "men gud det skulle ju vara jättebra för oss". Jag ska muta mig lite 06:42 Children audible as background noise Jag är nog inne på samma spår. Jag tänkte, jag har nog haft en ganska diffus bild av AI innan. Jag har nog bara pratat algoritmer och inte förstått sammanhanget, liksom. Så att jag är nog förvånad över hur relevant det är för många delar av bibliotekssektorn liksom. Mm Ja, jag håller med om det. Jag tycker också så faktiskt, att det känns mer relevant nu än i början. Jag håller med om det just det här med vad algoritmer är i relation till andra begrepp som maskininlärning och såna här saker och AI och hur det hör ihop liksom... Även om själva begreppet AI, tycker jag, känns mer och mer irrelevant. För i allmänhet så är ju själva det det står för känns ju mer relevant för bibliotek än det gjorde innan, kanske. För man kan bryta ner det lite mer kanske. Har ni några exempel på där en diskussion om AI har dykt upp på era arbetsplatser? Är det något som förekommer så? Nä inte på min arbetsplats. Vi har gjort försök, så att min kollega som ändå är med i planeringsgruppen, eller vad ska man kalla den, när ni sitter där Karolina, hon har ju försökt dra igång studiecirklar hos oss eller läse... bokcirklar och så har det liksom inte blivit något som... att liksom läsa en hel bok på 350 sidor, folk har inte fått tid till det så att det liksom har liksom bara dragit ut på tiden så det har inte blivit någonting. För jag tror att vi ändå haft på våra personalmöten, att folk har lyft fram det som "Det här är något vi behöver omvärldsbevaka." Det har varit lite mer utifrån systembibliotekarieperspektivet har jag uppfattat kanske, men det har varit något som jag tror att många av oss som vet att vi borde bevaka, men inte gör det liksom. Det har pratats lite diffust om det så, men det är ingen som riktigt har gått in i det så mycket. 09:00 Varför borde det omvärldsbevakas? Alltså, man har väl lyft fram det som att det är det som kommer... som är stort, som redan finns, och sedan att vi inte förstår det.Och vi som är bibliotekarier borde väl förstå det här digitala liksom, i diffusa termer. Och jag tror att det är någon systembibliotekarie som har pratat på vissa personalmöten om att det kanske inte är där nu, men snart kommer vi kunna använda det här för att effektivisera vissa arbetsprocesser. Och då har man ju förstått "okej, det här är viktigt." Och sen är det någon annan kollega som har börjat prata mycket om, alltså det vi har pratat om med bias, eller att liksom det här med... det är lite farligt att kanske tänka sig att det är neutralt för att det är teknik, liksom. Men då har vi inte kommit så djupt in i det, utan det har varit att någon har nämnt någonting och sen så... ja, vi har inte riktigt fått utrymme att, ja, eller tagit oss tid att ha de här diskussionerna som vi haft på den här studiecirkeln. Nej, jag tycker inte heller att det pratas jättemycket om det. Alltså, om det har pratats om det så är det för att jag pratat om det för att jag går i studiecirkeln och inte så mycket att det bara är ett naturligt förekommande ämne. Och sen så har ju jag skickat typ... för vi har ju också avdelningen för digitalisering och där finns det också jättemycket... för då tror jag jag skickade något apropå de här att de hade kategoriserat bilder, att en maskin hade kategoriserat bilder. I stället för att man ska sitta och titta "vad är det här?" så ska man beskriva den, alltså så här, jag vara "det här var ju intressant" och så här skickar iväg lite såna Youtube-klipp eller artiklar eller vad det är, så att det är nog mest jag som är så här... Men det blir väl annars att man pratar om AI så här diffust, men just då har man i studiecirkeln fått att "så här kan man praktiskt tillämpa det på någon del av biblioteksverksamheten", och då har det ju blivit mer så här attm ja, men det här kan jag ju liksom vidarebefordra eller förmedla till någon annan som faktiskt skulle kunna ha nytta av det. ... Annars är det inte jättemycket, liksom. Jaa, hos oss så har det väl förekommit dels diskussioner om man säger filterbubblor, det förekommer väl ganska ofta, men det tänker man kanske inte att det har med AI att göra på det sättet när man pratar om det, men det är ganska vanligt. Men sedan genom, ja, det har ju någon Digiteket-artiklar eller -kurser där som har handlat om AI och då kan det ju vara någon annan som har gjort den, och så har man pratat om det liksom så, lite i förbigående, men ja. Men inte seriöst, om man säger så. Man har ju inte diskuterat det. Sedan har ju berättat att jag går den här kursen och så, men det väl kanske tänkt att det får bli när det är klart, och studiecirkeln är färdig, att man har någon mer... se vad man kan göra med det liksom. 11:56 Hur är det när ni pratar om filterbubblor? Hur kommer ni in på det? Jaa. Hur kommer vi in på det. Nej, men det är utifrån det här, liksom, uppdraget med... Ja, vad säger man? Digitala utanförskapet eller vad man ska säga, liksom. Hmm. Hhm. På något sätt. Tja, med källkritik och sådana här saker och hur man liksom kan kan förklara sådana här saker, det är också... vi... jag har många kollegor som jobbar inom skolbibliotek och så också så [de] stöter på de här frågan och så lite men... det är... alltså jag tänker att det är en ganska bred diskussion liksom om man... just mötet med besökare på folkbibliotek, det handlar ofta om att man vill ha någonting gjort. Man har ett behov som man behöver lösa praktiskt. När det handlar om, nu tänker jag de som har liksom, använder informationsteknik på biblioteket, datorer och så där. Då har jag, man, oftast någonting väldigt konkret som behöver lösas. "Jag behöver få in den här ansökan i tid eller betala den här räkningen", så här och där, det är ju de situationerna som man tänker att där behöver jag få in en diskussion. "Och när du googlar på det här, vad är det du får upp då?" och så vidare. Men den diskussionen är ju... kan man inte få in, därför att det handlar ju om att... det spelar ju ingen roll vad jag får för träffar så länge jag löser det problemet, som jag skulle lösa när jag kom hit. Och då har vi väl pratat lite om det. Alltså hur ska man kunna få in den här liksom kritiska diskussionen om till exempel filterbubblor i vårat uppdrag liksom. När vi möter människor som har, ändå har, som vi skulle kunna hjälpa eller liksom vägleda på något sätt i det digitala. Ja, jag vet inte om jag gör mig förstådd riktigt, men jag menar, men det är lite däromkring. Känner ni igen den... det tankesättet liksom. De funderingarna. Någon av er andra? Ja, alltså när vi undervisar så pratar vi om filterbubblan. Eller, det var jag som drog in det när jag var ny på lärosätet för jag tyckte att det var konstigt att prata om källkritik utan att prata om filterbubblan. Men det gjorde jag utifrån att jag hade läst Eli Parisers bok och kollat på hans TED talks typ. Men då var det liksom så... det var det jag kände att jag har pratat om det i massa år men jag har inte bottnat runt omkring, som att det bara är vissa algoritmer på där, eller hur Googles sökmotor funkar. Men jag har inte varit så djup i den förståelsen. Så jag tror att utifrån det så har jag nog känt mig lite frustrerad för att jag har ändå fått så att mina kollegor pratar om filterbubblan, det är många som inte känner sig bekväma att prata om filterbubblan. Så att det är ju liksom mer, vad ska man säga, diffust eller litet så där soapboxartat att man står och bara "ni måste vara medvetna om det här!" och Mm kanske inte det här liksom "Det här är Web of Science, när ni söker i den databasen så ska ni söka så här". Det är liksom ett annat sätt att undervisa så att det blir, så att jag har ju många kolleger som har sagt att de lite gått ifrån att prata om filterbubblan för att de känner att de inte riktigt bottnar liksom. Så det är väl därför vi börjar prata om att gå in lite djupare på liksom, ja, data literacy eller whatever, att man breddar, eller digital literacy, så att man breddar vilka typer av litteraciteter vi pratar om kanske. Och filterbubblan är lite tunn om man bara pratar om den, liksom. Känns det som. Eller ja, när vi har diskuterat det i alla fall. 15:42 Ja, precis, den är ju en del i informationkompetens eller digital litteracitet eller vad man nu vill kalla det för liksom, så är det ju bara en del att förstå att det finns. Hmhm. Ja... Jag har ju inte jättekoll på exakt vad alla undervisare på avdelningen säger när de har undervisning, så jag vet inte hur mycket man pratar om... jag vet att det förekommer liksom typ källkritik och data literacy, som innehåll eller så där i undervisningen. Men hur de framställs och vad som ingår, det vet inte jag, alltså, precis. Men jag tycker att jag känner igen mig när du sa att det kanske blir ganska mycket fokus på hur man söker i databas för att jag har ju auskulterat på ganska många undervisningspass och det är ju ganska mycket "Och så går vi in på den här databasen som ni hittar här och så här kommer ni åt fulltext..." alltså det blir mera så härar praktiskt, hur man hittar i en databas i undervisningen ganska ofta. Och så här "hur funkar booleska operatorer" och så här mera det praktiska handhavandet än hur det fungerar bakom och vad man behöver ha i åtanke tror jag. Vi har börjat prata jättemycket om det på mitt bibliotek nu också att det, vi pratar ju om att, ja men när vi träffar studenter "men det här är generella komptenser, det här ska ni kunna sen, bla bla bla" och så har vi pratat om det att liksom databassökning, det finns ju ingenting som är så specifikt. De flesta studenterna kommer ju aldrig göra det här igen för de har inte tillgång till sådana tjänster om de inte går till biblioteket eller jobbar i en organisation. Och man bara, sen står vi och pratar om att det här är generella kompetenser, men vi pratar inte om hur Google funkar kontra andra sökmotorer. Man bara: vad är det som generellt i det här att vi står och pratar om "gör en systematisk sökning i Web of Science" 17:20 Det är ju inte en generell kompetens! Näej, jaa Så det har vi börjat prata om sista året bara, att vi ska rikta vårt fokus på: vad vad tänker vi att de kommer göra när de är klara med sin utbildning... Ja precis ... vad behöver de ha med sig då? Ja, jag håller på att läser en bok som heter Informationskompetenser, bla bla, det är en röd bok ni har säkert sett den, och där pratar de just om, liksom, vad... att det är ju faktiskt en generell kompetens att vara så här informationskompetent i alla fall, om man tänker så. Eller att ha informationskompetens är ju en generell kompetens. Och där jämför de typ lärare, bibliotekarier och sjuksköterskor. Vad behöver de? Vad får de lära sig under undervisningen? Vad gör de efter undervisningen och vad... ja, det var någon tabell, nu har jag inte boken här, men det där var just att sjuksköterskor förväntas fortsätta och de har fortsatt tillgång till alla, ja men inte vet jag vad det nu kan vara, men säg Pubmed då, alltså även efter att... när de jobbar så har de också tillgång till det. De förväntas hålla sig uppdaterade inom sina fält och ta till sig så att där kan det ju liksom ändå... och sen om de får utrymme för det på sin arbetsplats, det vet man inte, men de förväntas ändå fortsätta med den här, vad ska man säga, sökpraktiken och bibliotekarier förväntas kunna undervisa i hur man söker till exempel. Men de kanske inte gör det till sin egen del för att "hmm, jag vill lära mig mer om det här!" utan mera för att kunna lära andra, medan lärare inte gör det så mycket alls, utan de mer så här "Hur undervisar jag i klassrummet?" och söker inte allt databas på det sättet. Däremot kanske lite grann lär sina elever liksom att söka. Så det finns ju ändå beroende på liksom vilken domän, eller vilket område, så tror jag ändå att det är mer eller mindre relevant att det blir en fortsatt kompetent som man använder och så där. Men jag håller med om att de flesta kanske bara gör det när de studerar, och sedan har de inte längre åtkomst till databaserna så det är så här... 19:11 Adam talks to child and/or cat in the apartment Jag känner igen det som Berit sa att folkbiblioteken har svårt att få in den här diskussionen gentemot besökarna eftersom de vill ha ett problem löst. Jag jobbar ju mer med nätverk med bibliotekarier som jobbar med MIK-frågor och vi diskuterar ju såna frågor tillsammans då. Men det är ju de som talar om det då eftersom det är de som jobbar på folkbiblioteken, att de har svårt att veta hur de ska nå ut med den typen av kunskap. De som behöver den kanske inte är så villiga att ta emot den direkt. De vill ha ett problem löst, helt enkelt. De kanske heller inte riktigt vet att man behöver det. Höll jag på att säga. Nej, så är det säkert. ...oavsett om man pluggar på universitet eller besöker ett folkbibliotek så kanske man är så här, äsch, det är lite samma, även ifall man bara vill ha artiklar till sin C-uppsats så vill man bara ha artiklar till sin C-uppsats och inte så här "Nu ska jag berätta lite om..." de ba "nej tack, jag vill bara ha mina artiklar" och så typ Ja precis Så är man liksom, varför är det viktigt att... det kanske snarare är det än hur... jag vet inte. ... Vi är där och nosar men vi inte riktigt där än, att det är så här, "Det är klart att vi ska undervisa i det här och hur man ska förhålla sig". Så det kanske mer är förhållningssättet till vad man får fram för resultat eller hur man använder det som är det viktiga. Att man förstår varför man får det än att gå en kurs i AI typ. Ja. Är det självklart att man ska ... Ja förlåt skulle du säga något? Ja, det kommer jag inte ihåg om jag skulle. Det var något jag, haha. Nej, jag släpper det så länge. Jag har jag glömt vad det var. Jag tänkte bara utifrån det ni sa nu. Är det självklart att man ska lära användarna om detta, att de behöver veta mer om det här? Jo, men jag tror det nu. Det är nog något som har växt fram under det här. Alltså, om man tänker liksom att ja, det här med olika litteraciteter eller MIK-konceptet, och så här att det här är liksom en tårtbit som måste in i det på något sätt. Men också man tänker lite... det har ju funnits ett tag, men det är liksom inte riktigt lossnat det här liksom att alla ska lära sig förstå programmering och så här till exempel. Och att det är någonting som kommer in i alla fall på folkbiblioteken väldigt mycket. Och sedan när man börjar läsa om AI så framgår det ju att det som är viktigt med det att det skiljer sig väldigt mycket från traditionell programmering eftersom man inte ska, sätter upp generella regler, utan man låter datorn lära sig själv. Så då ligger vi helt plötsligt steget efter. När vi började, nu har vi programmeringsworkshops för barn och ungdomar, så känner vi att vi är jättemoderna och så visst kommer inser man att "ja fast så där kommer ju inte systemen fungera framöver, utan de kommer fungera så här." Jaha, då ska vi egentligen ha AI-workshops kanske? Ja, så, man tänker hela tiden att man inte.. det är sån här... folkbiblioteksångest. Man gör aldrig där man ska egentligen. Men, ja, så det är lite så, jag börjar fundera. 22:41 Jag tänker som du att man så klart behöver typ alla människor i samhället. Det har väl också, EU har ju det som en nyckelkompetens. Sen vet inte jag om man kallar den exakt informations... information literacy, eller data literacy, men just ändå framhäva att så här att förstå hur de system vi använder fungerar och vad som ligger till grund för resultaten behöver ju alla, oavsett vad man gör och vilket bibliotek man besöker eller inte besöker så behöver man ju det i dagens samhälle och, ja, någonstans måste de lära sig det, och det är ju liksom inskriven i skolan, liksom, där ingår ju också programmering och sen kanske de kallar det för källkritik eller digital kompetens, men det är ju ändå samma förmågor som man är ute efter på något vis, att förstå, så här, vad får jag för resultat och varför, vad är det som ligger bakom. Så liksom oavsett vad man kallar det för så tror jag att alla behöver det, det är liksom en av de kompetenserna som behövs i dagens samhälle. Sen på vilket djup man måste förstå AI kanske är olika, men ändå... något måste man ju förstå för att kunna delta. I samhället på något vis. Jag håller med. Skönt, hehe. Finns det... tror ni att många håller med? Finns det en generell samsyn inom bibliotekssfären om att det är så? Jag skulle säga det, jag tror absolut att det är... vi presenterade vårt arbete kring Wikipedia. Jag och en kollega, vi håller på att börja jobba med Wikipedia lite. Vi ska jobba mer med det på lärosätet. Så gjorde vi det på ett personalmöte och vi fick så mycket frågor, alltså, vi skulle prata i tio minuter och vi fick så mycket frågor för att liksom hela biblioteks- även folk som inte jobbar någonting med det vi jobbar med bara "Gud, gud, det här är så viktigt" för att jag tror att man bara har en kopplat till sin identitet, alltså Wikipedia tycker man ju om, eller hur? Fri kunskap, öppen kunskap, underbart, det är crowdsourcing, liksom. Klart man tycker om det. Och jag tänker det är lite samma identitet kring källkritik eller att hitta saker, eller liksom att jag tror att ... det är i alla fall min syn på varför jag finns på universitetet är väl kopplat till det liksom att det här är... vi håller flaggan liksom som är källkritik eller att ge användarna självförtroende i att förstå "om jag söker här och vilken typ av information får jag då jämfört med om jag söker här liksom?" Så tänker jag jag tror också att det liksom finns. Alla tycker så klart att det är viktigt, men sen tror jag att det kan vara olika hur det tar sig uttryck, liksom i praktiken, att det är så här, jag tror att det ändå finns någon sorts konsensus att så här att, ja, så klart ska vi så klart att det här viktigt att man förstår de här sakerna. Men sedan hur mycket är det som det kommer upp sen, att man faktiskt, vad ska man säga, tillämpar det i praktiken, när man har undervisning eller hjälper någon eller så där. Där tror jag verkligen att det kanske inte blir lika mycket. För att... man kanske inte vet vad eller hur eller så där. Och jag tror det kan vara så när typ när lärare på så här 90-talet skulle börja ha så här dataundervisning typ, att det också var så här: "Ni kan ju renskriva er text här då på datorn" och trodde att det var skrivmaskin för att man inte visste, att det var så här "okej, vi måste göra något med det här men jag vet inte vad så att jag bara hittar på något som känns någorlunda bekant och nära" För just när man inte har... innan det liksom är självklart för alla så kanske det inte blir... Kanske inte blir så bra, eller blir inte alls om vi inte är så här "Du måste!" Så det är nog mer där som det blir lite haltande, men att det kanske blir väldigt olika beroende på vem man råkar möta, snarare än att folk inte tycker det är viktigt. Tror jag. 26:23 Tror ni att bibliotekarier eller biblioteksanställda behöver mer kunskaper om AI? Och i så fall varför? Eller varför inte? Jag tänker att det blir ju mer och mer AI och det som användarna använder när de kommer till biblioteket använder mer och mer AI. Och just det blev som vi pratade om i kursen, det här managing bias, det tror jag är jätteviktigt att man liksom kan förklara för användarna. Bara "nu blev lite tokigt här och det beror på det här" och man kanske inte behöver liksom kunna jättemycket, men ändå så här att det händer något i den här svarta lådan, och det beror på vad du har för indata. Då får du det här resultatet, så att man liksom ändå kan... Det handlar också om digital kompetens och ur det perspektivet liksom gäller digital kompetens eller informationslitteracitet, vad man nu vill kalla det för, så tror jag att man behöver liksom kunna hjälpa de där att förstå resultatet och att det beror på att det händer någonting här i mitten som beror på någonting här, så att det liksom, mera som flödet, och sedan såklart också, för att man kan, att det kan vara praktiskt användbart och lättare att hitta saker eller sortera böcker och annat istället för att katalogisera bilder. Så absolut så tror jag att alla kan ha nytta av det. Och kanske inte riktigt vet potentialen. Och sen kanske också är, vi är nästan där men det är inte så lätt tillgängligt och det är liksom mera småprojekt, det är inte lika gängse som att alla har digitala kataloger typ. Än. Men det kommer nog snart så att man vill väl vara förberedd, tror jag att alla behöver ha lite bättre koll på potential och vad det innebär, typ. Jag tänker att det kan ju också komma in utan att man tänker på det. Plötsligt så har man ett AI-system, fast det har man inte förstått. Alltså just eftersom det ordet AI är lite så där "framtid". Men tillämpningarna finns ju här och nu. Som det här som de har i Malmö, med det här IMMS, vad heter det. Ja, där med beståndet. Som vi pratade om. Ja, precis. Att på deras egen hemsida skriver ju Malmö kommun att det är ju, att det inte, eller de hänvisar till ett inslag i radio eller tv och i inslaget säger de att de styrs av AI, men det styrs av log... algoritmer och det inte samma sak skriver de. Så liksom på något sätt knuffar bort det där ordet AI. Så det är ju intressant att... vad det är och inte är. Man tänker, då kanske är så att, ja, men det påverkar ju redan oss, i liksom indirekt, även om vi inte har något sådant system eftersom... ja. Men det blir ju ett sätt att förklara, som det här med bias, eller vad man ska säga va. Varför blev det så här? Det är samma sak som varför står den här boken på den här SAB- eller Dewey-hyllan? Så det kan vi förklara, kanske. Varför får jag så dåliga sökträffar när jag söker i den här katalogen som ändå inte är AI-baserad? Ja, det kanske vi kan förklara, men det kan jag, ibland så förstår jag inte alls varför man inte om man söker på en titel, inte får den bland de första hundra träffarna, liksom. Det kan jag inte förstå. Så det blir liksom att det blir liksom svårare och svårare för mig att förklara varför det blir tokigt. Jämfört med att en bok inte står där den ska, det kan jag ju förklara, men det blir... så därför måste jag liksom lägga i och försöka hänga med, även om inte förstår detaljerna för måste jag förstå varför det kan bli tokigt och på vilka sätt och så, och vad som kan vara bra när det blir rätt också förstås. 30:08 Vi har pratat mycket om vad användarna kan ha för nytta av att förstå detta, men om man tänker på mycket av det vi pratat om i kursen utgå från att det finns mycket tillämpningar inom bibliotek, hur man kan ändra verksamheten. i vilken del av biblioteksverksamheten tänker ni att AI har störst inverkan? Inte viktigast kanske, men kanske var har det störst inverkan, hur kan det påverka på olika sätt. Den, just den här, alltså jag tänker att på mitt lärosätesbibliotek så finns det så otroligt mycket gammalt material och det skulle ta flera hundra år att beskriva varenda sak på den detaljnivå som en AI skulle kunna göra mycket snabbare. Där tänker jag att man skulle kunna plocka ganska mycket lågt hängande frukt ifall man liksom lärt en AI beskriva alla bilder eller vad det nu finns, på ett sätt, och det tror jag liksom... än att man sitter själv och så här, att man behöver fortfarande fota av dem och lägga in dem och få upp dem så där och bara det tar väldigt mycket tid. Och sen att också sitta och beskriva vad det finns, var hör det hemma, där tror jag att man skulle kunna hos oss i alla fall spara rätt mycket mycket tid och göra det mycket mer tillgängligt för allmänheten, så det skulle vara en ganska enkel, praktisk tillämpning som jag undrar "hm", och den skulle kanske se saker som man inte tänker själv när man kanske sitter och kanske ska beskriva vad det är för någonting eller så där. Så det är en sak som jag tänkt på direkt, ja ba: det här skulle vi kunna göra nu. Typ. Finns det några nackdelar med den tillämpningen? Jag tänker att det finns lite olika saker som kan hända när man katalogiserar. Det kan bli mindre precist, eller det kan bli fel. Flera av er jobbar ju med eller har jobbat med system och katalog och så. Finns något hot där mot, inte vet jag, bibliotekens ordning eller något eller så? Tänker att hotet i allmänhet är väl att man tror att det kommer att bli så att man tänker att det blir rätt eller det blir fel och att man litar på det och säger att "så där, nu behövs ingen mänsklig inblandning för att det här är ju typ bättre än en mänsklig hjärna", och det är det ju inte. Det blir snarare en liten... det kan snabba upp processen, men de sa ju det att, det blir ju så här 60 procent rätt, 80 procent rätt och så här och det blir också. Då blir ju det ju 40-20 procent fel eller vad man nu ska säga. Om man nu ska vara sån, så det finns ju absolut. Man kan inte bara överlåta till det och tänka att nu blir det bra. Nu kan jag luta mig tillbaka. Så det är ju mera snabba upp och liksom, ja, hjälpa till tänker jag. Kan det inte vara lite så också att om vi kan få ett AI-system som kan katalogisera med 99 procents träffsäkerhet och så kan vi liksom räkna ut att våra mänskliga katalogisatörer producerar 95 procent. Då har vi gjort en jättebra effektivisering, katalogisering, men vi har inte tänkt att "jag ska inte använda denna datorkraft till något annat än att göra det som människor gör" Behöver vi då ha katalogisering eller katalogiseringsregler? Det blir mer ett gränssnitt mot mänskliga bibliotekarier som kan komma in i samlingen från det hållet. För att datorn behöver ju kanske inte metadata för att förstå innehållet. Det var ju lite det här vi pratar om den här HAMLET, är att det inte handlar om att producera metadata, utan att man inte behöver det så att säga. Då får ju... det har inte tänkt färdigt kring, men så är det ju. Det är ju kanske ett hot eller vad man ska säga. Det ifrågasätter ju, det är lite som du sa Karolina, då så att säga bibliotekets ordning och så. Ja. Ja, för jag och Berit var i samma diskussionsgrupp med den här HAMLET... neuronnäts, ja där den liksom som bara hade alla theses, vad det nu är, uppsatser och avhandlingar kanske, och då tänker jag att vi har ju också väldigt mycket digitala uppsatser och avhandlingar på vårt lärosäte, och så var det en i vår grupp som var så här: "Men blir det rätt då? Men blir det rätt då när den gör så?" och jag ba "men det handlar ju inte om... den bara klustrar de som är lika." "Men då får vi ju bara de som tycker likadant." Ja ba "Men det blir inte så utan..." och inte riktigt greppa det. Men det behöver inte vara rätt eller fel, eller ämnesord, det blir inte så. Det blir bara så att de här texterna är rätt så lika den texten som du sökte efter. Alltså, så jag tror att det. Man bara: det kanske inte är rätt eller fel som vi ska vara ute efter heller när vi använder oss av, åtminstone på det sättet, AI, utan det kanske bara är så här att du får syn på något annat som du inte får syn på om du gör en reguljär sökning som blir "rätt" då enligt det här. Men hon fastnade ju väldigt mycket i så här "Är det rätt eller fel?" "Men blir det fel då? Blir det inte rätt? Hur blir det då?" Man ba nej men det blir varken eller. Det blir bara lika eller inte så lika. Ah så här förstår inte.35:17 Ja. Men det tänker jag, det är väl det som är det hotande då. För alltså, nu är jag själv inte katalogisatör men jag har ju många kollegor som validerar våra forskningspublikationer och sådär och det är ju jättefyrkantigt. Jag tänker att om någon kommer in och säger: ja, men det du gör nu, vi tänker att... vi skakar om hela det paradigmet, liksom. Och tänker: det är inte relevant längre, liksom. Du har gjort det här tio år eller femton år. Ja, ja! Jag tänker att det är ju hotande, att man säger att det vi trodde att det var viktigt, superviktigt, men nej, vi ändrar om här. Det tänker jag kan vara jättehotande för folk som... När man själv inte jobbar med det så är man lite så här: Men det här låter ju jätteanvändbart! Ja. Varför inte, liksom? Men jag tänker att det är väl ... ... det är väl deras professionella identitet. Och det här är har jag byggt mitt liv på, och så kommer du och säger att vi ska på ett helt annat sätt, och att mitt sätt är oviktigt. Men jag tror inte, jag tror att de kommer behöva existera parallellt. Alltså så här, jag tror inte att bara för att... om vi säger att vi ska ha HAMLET, om man kunde söka på det sättet, bland svenska publikationer säger vi, så tror jag ändå att man skulle vilja söka vanligt också, då man får olika resultat. Men då är det ju viktigt att man kan hjälpa dem att förstå vad får du nu och varför får du det nu? Men just att, som de tog exempel där att: ja, men då kanske jag bara söker inom mitt, och mitt, på min institution för det är det jag håller på med, men då kanske man missar något som finns på en annan och som har mer beröringspunkter. För att man söker mer i de här stuprören mera än lite så här, ah, sök i allt! Ja. Men jag tror verkligen att det är så att "men vi har ju alltid gjort så här!" Att den kan bli så här "Å nej. Nu blir det jättejobbigt." Men också spännande om man skulle få till det Om man är van vid en väldigt stark precision i det man gör, att det ska vara rätt eller fel, att det finns ett sätt. Hur tror ni att det påverkar tilliten? Hur känner man kring tillit till nya system eller bara när man bara möter något som är väldigt annorlunda, mindre precist? Jag tror att finns mycket osäkerhet och skepsis mot Google scholar, till exempel, jämfört med då en databas. Och att man blir... Jag tror att jag generellt också undervisar så att man bara "men här vet du att du får allting", vilket är, såklart, en lögn eftersom att det är, vadå, vetenskaplig text på engelska. Och hur många språkområden får du inte med? Det är inte så att man får all information om ett ämne, och sedan att databasen såklart har specifika tidskrifter. Den har inte alla liksom. Medan Google Scholar presenterar man som ett så här "läskigt" system för man vet inte riktigt vad man får, och det kanske inte heller är riktig kunskap, medan liksom Web of Science har ju också predatory journals, alltså tidskrifter som man inte ska lita på, hej och hå. Så det finns ju så här. Jag tror att man litar på det ena systemet för att man kan förstå det enklare, men man saknar en massa perspektiv som också gör det osäkert. Medan liksom Google Scholar då, såna sökmotorer är läskiga för att det är inte transparent i hur saker och ting parsas, eller presenteras. Så jag tror att vi har en känsla av att något går att lita på mer än det andra, men det är ju inte så. Man har [...] i kursen iaf.38:41 Det där källtillitbegreppet som blir lite farligt då, helt enkelt. Mm. Jag tänker, precis, vi kommer tillbaka till det här att vad är informationskompetent eller data literacy, förklara att det kommer få olika resultat när du söker, vi säger att du har HAMLET, Google Scholar och Web of Science, då kommer du att få olika resultat och då måste du förstå vad du får i respektive. Inte så att "den är bra och rätt" och "den är dålig och fel" utan att du kommer få olika så får du helt enkelt titta in och se vad de tror är tillämpbart. Och det är ju kanske där man får hjälpa till och förklara typ vilka resultat man kan få och vad man måste göra för att veta om det är bra resultat. Eller bra, alltså tillämpliga då. Snarare än "det här är bara dåligt" och "det här är bara bra"... och kanske acceptera att det inte går att säga att jag har läst allting om ett ämne eller hittar det bästa, för att det finns för mycket information idag också. Jag har kollegor som har jobbat på lärosätet i 30 år som börjar som dokumentalister när Web of Science var någon typ av cd-rom. Alltså, det var så greppbart: hur mycket är publicerat, hur mycket kommer in. Man skickar ut specifika saker till forskare. Tänk att göra det i dag! Det går inte att greppa det publiceringslandsskapet, eller informationssamhället, det är för stort liksom. Och det är väl det som gör AI mer relevant, eller hur, att det är relevant liksom ... Ja, förut kunde man... det gick ändå att söka på det sättet för det var inte lika mycket, men nu är det så otroligt mycket på så himla många olika platser så det är inte, bara för att det är inte som att allt finns i Web of Science heller, utan man kanske behöver söka på lite olika ställen så får man bestämma: vi tar de här fem. Och just där tänker jag att den här HAMLET-idén också är intressant för att du hittar det som är likt, men det blir ju också så här bland det som jag matat in som indata. Du kommer inte hitta det andra utanför utan då måste man ju förstå: Nu söker du bland det här och nu söker du bland det här och nu söker du bland det här. Och om du bland de här källorna så kommer du få en ganska heltäckande bild, men man kommer aldrig få allt. 40:40 För att då skulle man bara söka hela sitt lilla liv. Och så när man börjar prata om språk så exploderar huvudet, liksom. Jag kan inte lära mig både kinesiska, spanska, whatever liksom. Nej Kan ni känna igen det här informationsöverflödet och att navigera det även från folkbibliotekssidan? Ja, på sätt och vis, ja, det kan jag känna igen. Det är ju lite att man måste hitta: var passar folkbibliotek in i den då? Hur man tänker: vill jag veta någonting nu i dag? Då menar jag inte jag för jag kanske går till biblioteket för jag jobbar här. Men annars så googlar man ju på det och där hittar du väldigt sällan en biblioteksbok eller bibliotekdatabas i sökträffarna, i alla fall när det gäller folkbiblioteken, så att säga. Även om det kanske är på väg mot det. Och vad ska vi då erbjuda? Ska vi erbjuda ett fönster mot världen eller en dörr till en skrubb där det förvisso står de bästa böckerna som finns, men ingenting annat? Och hur mycket ska vi ha lokalt och hur liksom ska det vara hela det här med digitala medier, liksom hur viktigt är att vi har vissa e-böcker? Eller ska man kämpa för att det ska vara fria e-böcker generellt? Att vi ska liksom guida i det. För det är lätt att säga att vi har de här böckerna. Punkt. Då är det inte så konstigt. De har vi ju. Och de vi inte har kan vi köpa in eller fjärrlåna. Men när det gäller "den här informationen behöver jag", men vad kan vi erbjuda då? Särskilt om man inte vill ha den i antingen tryckt text eller text på skärmen? Man kanske vill ha liksom de tio bästa youtubeklippen om hur man viker en papperssvala. Hur ska vi leverera det när man inte vill låna? Vi har kanske 20 böcker om att vika papper som är jättebra som ingen vill låna, därför att de vill inte ha den informationen på det sättet. Ja alltså nu hittar jag bara på exempel här men det där tycker jag är svårt, och liksom vi kan vi kan ju vara bra och hjälpa till och navigera i det här. För att hitta saker. Men var passar liksom vårt, det man kallar för vårt utbud då in? 42:58 Det är en svår fråga tycker jag. The recording of the interview was automatically interrupted by Zoom due to lack of space on the hard drive on the interviewer's computer. The interview and its recording resumed after 5-10 minutes when the space had been freed up on the hard drive. Så ja, gud, vilken panik, det här blir man väldigt stressad av. Åh, okej, nu ... nu är den igång igen. Prata mer om den här skrubben ni var [...] Nej förlåt. Ja, det där är ju väldigt intressant. Jag tänker det här med frågor om, för AI bygger då på, eller alltså egentligen AI, algoritmer, olika typer av tekniker bygger ju på att man samlar in data av från användare. Att till exempel i databaser så bygger ju relevanssökningar på ett man... det bygger på andra människors beteenden på något vis. Man lär sig av det och med datainsamling så görs det också på väldigt många olika nivåer. Alltså, det kan vara till exempel att man mäter antalet parkeringsplatser i närheten av ett bibliotek för att se om det är fullt eller inte, till exempel så det är inte bara hur man beter sig informationmässigt, utan också hur man rör sig, hur man... Ja, ni känner ju säkert till det, att det finns många olika sätt att samla in data som kombineras på olika sätt. Och det är ju också en diskussion som bland annat dyker upp... Jag vet ju t.ex. att ni jobbat med digiteket, förmodar jag, i era MIK-frågor på... Jag vet inte om ni känner till Digiteket, Adam och Cesar? Men ja, det är en lärplattform, framförallt för folkbibliotek om digitala kompetenser, och där finns bland annat säkerhet och data med som ett område. Är det här något område som ni relaterar till i... Om man tänker på bibliotek och AI tänker man också på den... det området, som har att göra med etik, datainsamling, integritet, de aspekterna. Dyker det upp eller är man fortfarande, är det liksom ett steg bort från att förstå och greppa AI? Om ni förstår hur jag tänker. Eller är det här något ni har funderat på alls, eller fått frågor om? Vad vet jag. 02:12 Ja, har inte fått några frågor om, men jag funderar väl mer på det. Eftersom det också är något som är svårt att jobba med på folkbibliotek, att skapa kunskap om, om integritet och hur mycket information man vill lämna ifrån sig eller inte lämna ifrån sig. Det är ju något som ingen vill ta del av heller för att man inte har tid utan man vill ha sin uppgift löst. Det är en problematik där. Men jätteintressant område för AI bygger ju på det också om allt fler säger nej, då blir det ju färre indata - hur påverkar det? Det känns som att det är komplext. Samtidigt samlar de ju in det utan att ha bett om lov egentligen, från början. Det är lite läbbigt. Jag kan inte känna igen att det pratas mycket om sånt, nej. Runt. Nej alltså. Inom forskning pratar vi ju mycket om så här: vill du lämna ifrån dig den här, du skriver på att du vill, och det är viktigt med forskningsetiken. Men sedan liksom det perspektivet i vardagslivet är utanför det. Det är liksom inte alls lika, utan det är mer på ett allmänt plan och inte så här: tryck, vill du dela din data med den tjänsten som du använder, ja eller nej? För nu har man ju, nu måste man ju svara på den frågan varje gång man använder en tjänst nästan. Men jag tror inte att det... Jag har inte heller liksom tänkt att det har varit uppe på biblioteksnivå så mycket. På det sättet. Alltså den här personliga data, hur man använder det och sådär. Det var väl lite i den här GDPR-hetsen, pratade man mycket om det här. Sen tycker, har man skrivit alla sina avtal och då så var man klar med det. Så var man i hamn med det, men sen då tyckte vi kanske att då hade vi gjort en bra, säkrat allas rättigheter liksom. Men det är också, GDPR blir ju också ett sätt att liksom kunna handla med. Oj, vad händer nu? Försvann... Ni låter jättekonstiga. Jag sänker min... jag tryckte på någon knapp. Nej men, att det blir ett sätt att handla med personliga data, kanske på ett reglerat sätt liksom. Så det kanske inte betyder att det slutar utan att det blir mer, men att vi är ju, bibliotek är ju liksom långt ner i näringskedjan liksom. Så vi är ju liksom beroende av att det finns andra tjänsteleverantörer som vi kan ha avtal med och så där, så vi kan ju liksom kanske säkerställa rättigheter också för att vi måste och för att vi vill. Men liksom, det är ju ändå, ja det finns ju någon sorts dataekonomi som man inte riktigt förstår, hur man man passar in i den genom att man använder de här tjänsterna som ändå finns, för att ja. Så det är lite komplext. För det är klart att vi måste, vi måste erbjuda e-böcker. Då får vi välja de leverantörer som finns och så får vi skriva så bra personuppgiftsbiträdesavtal som vi kan med våra kommunala juristers hjälp och sedan får vi nöja oss med det. Men vad händer med datan när vi har sagt att det är okej att vi lämnar ifrån oss den? Det kanske vi inte tänker på. 05:48 Jag har väl märkt av på lärosätet i stort, så har vi pratar ganska mycket om sånt när det gäller, alltså i och med pandemin och att man undervisar online, och man vill kanske ha tjänster som Mentimeter eller Padlet etc. Men det har ju varit centralt styrt av dem, som, våra IKT-pedagoger på lärosätet. Så det är inte biblioteket som har drivit det utan det är ju centralt då liksom. Men jag skulle nog säga att... Jag vet att biblioteket har egna licenser som våran ledningsgrupp har köpt in, som inte används centralt. Som Mural till exempel, använder ju vi som whiteboardprogram och den är ju inte godkänd centralt. Och där har vi nog varit noga med att, jamen vi köper att våra tjänster, våra mejladresser finns inne i det här programmet, men vi gör ingen annan... det här är för att vi ska tänka kring verksamheten eller whatever. Så jag tror att vi har pratat igenom det, men vi vet alla att man inte lämnar ut några personuppgifter i den här digitala, liksom, mer än våra mailadresser. Så där har jag nog upplevt biblioteket som kanske lite mer: ja men det är klart vi ska använda det här för det är ju ett bra verktyg. Skitsamma. Medan centralt är det mer, för där är det ju en jurist inkopplad. Vi har ju ingen jurist på biblioteket, liksom. Så, oron som finns kanske på arbetsplats, det handlar kanske inte så mycket om användarnas uppgifter, så mycket som att man ska följa lagen, eller? Ja, användare, det är ju bara vi som är användare då. Förstår du? Att gentemot våra användare så skulle jag säga att det finns mer struktur liksom, men när det handlar om att effektivisera hur vi arbetar då tror jag att ledningsgruppen är ganska villig på... vi struntar i centralt, vi köper in en egen licens, liksom. Så gör vi också, litegrann. 07:49 Att försöka jobba med det folkbibliotek utåt har ju varit det här Data Detox till exempel, det är ju ett sätt att försöka få ut kunskap om hur mycket uppgifter som samlas in. Och det pågår ju fortfarande, fast inte jättestort just nu kanske. Jag vet inte. Hur har det tagits emot? Jag vet inte, vi har inte haft så mycket, i vår region är det väl ett bibliotek som har haft den utställningen, men det är fler på gång för att det var ju in i ett projekt under Digitalt först där som blev klart i slutet, så att det finns ju nyöversatt material och planscher som man kan ha i utställning och så vidare så det kommer nog att fortsätta och komma. Jag vet två bibliotek som ska ha utställningar i höst och vi jobbar med frågorna. Jag tänkte, min sista fråga är om det är några särskilda aspekter som ni har uppfattat under studiecirkelns, ja under gruppdiskussionerna eller under, i läsmaterialet kanske lite mer om biblioteken i själva kursen? Är det något ni har fastnat för där som ni funderat vidare på? Några särskilda aspekter som ni tänkte att "aha!". 09:08 Ja, alltså rent generellt, något som jag slagits av, liksom är att det verkar, det känns som att själva principerna och de matematiska idéerna bakom många av de här liksom AI eller maskininlärning och sånt här är ganska enkla och gamla liksom kunskaper, egentligen. Alltså som det här med spelträden, och det här. Inte särskilt svårt att förstå och tänker att dels så undrar man varför har inte det här är funnits längre så förstår man att det handlar om datorkraft, men att det egentligen är det det som är liksom, allt det här finns redan och går att göra rent matematiskt, väldigt mycket av det. Det handlar bara om att det ska finnas datorkraft, att det är en sorts teknisk revolution som krävs, liksom. Så, och att det är ja, det kanske gör att det kanske går fortare än man förstår, därför att det är inte så mycket. Jag vet inte jag. Mycket liksom grundforskning, det är det väl förstås, men jag tänker att det handlar bara om att lära sig tillämpa saker som man redan vet på ett nytt sätt. Då kanske jag känner och då förstår jag bättre. Men samtidigt förstår jag ju inte ändå exakt hur det fungerar. Det blir lite... Men då kanske det också finns en möjlighet att förklara, liksom att: varför blir det så här? Jo, men det är inte svårare än sannolikhetslära. Det kan man ändå, det har alla stött på i skolan. Så då är det egentligen inte så svårt att förklara, principiellt. Så det är nog en sådan sak som jag tar med mig. Jag tänker på det här att det där i början vi läste om dystopiska AI och att nu kommer robotarna och tar över världen, typ, att de har så generell artificiell intelligens som vida överträffar människan. Att det är så här, den utgångspunkten har många först, när de hör AI, så bara "hjälp!" typ. Men sen när man, ju mer vi har läst om det så är det så här, nej det är ju väldigt begränsat; AI gör bara den här saken på det här på den här indatan. Den är inte så ... den är väldigt smart, men på en enda sak. Det finns inte någon generell. Och det känns som att det kanske tar ganska lång tid innan det blir "människor behövs inte för att de här är så mycket smartare". Och sen så här, vilket ju väl är folks rädsla. Att "nej, nu har vi spelat ur vår roll." Samtidigt så är det ju också liksom att bara för att det finns en generell AI sen som kan säga att det här är det mest optimala att göra, så har ju inte den någon etik heller, eller samma moral som speglades av det som vi tycker är viktiga värden. Så att man tänker generellt kring AI så är det så här att man behöver inte vara så rädd för den kan liksom bara göra en ganska begränsad sak. Den kan den göra svinbra, eller vad man ska säga, men den kan inte, så utvecklad är den ändå inte. Och som du säger, att det är ju gamla tekniker egentligen bara att nu har vi tillräcklig datorkraft för att kunna göra dem på större indata, så det är först nu det här börjar bli riktigt användbart. Men det är fortfarande väldigt begränsat. Det är typ en sak som den kan göra, så det är inte liksom någon fara än. Det tänker jag kan vara bra, att ja det är användbart på den här lilla. Sen kanske det går jättesnabbt när de väl kommer på, så brukar det ju göra. För man kan liksom få ihop, inte vet jag, om det är flera AI tillsammans. Men jag tror ändå att det kommer ta ett tag. Så just det här att bara att man har varit , det har varit lite diffust, man har varit lite rädd för AI eller det kanske, i samhället generellt kanske är så här lite läskigt. Så ba ja, det är faktiskt inte så himla... Okej, vi vet faktiskt inte exakt vad som händer i den svarta lådan, men vi fattar typ och att det är ganska avgränsat, och att det beror på vad som kommer in, det som kommer ut. 13:11 Känner ni igen det också? Cesar och Doris? Det skulle jag säga. Och sen så tror jag mer generellt vad jag tar med mig är väl en lust att diskutera med mina kolleger om hur vi kan ta in det i våran profession, i våran undervisning. Det är väl sådana, så att jag tänker att det här är bara en uppstart eller det här är ett startskott, att man har lite med sig och sen får man se vad man, vad som händer sedan. Är någon som vill tillägga någonting? Som ni har tänkt på, om bibliotek och AI? Det är väl kanske just det här, hur mycket data man har tillgång till för att kunna tillämpa det här. Om man har all skönlitteratur som har getts ut i Sverige, liksom som e-böcker som är indexerade, eller vad ska man ska säga, som går att söka i eller som går att ha ett system, som det här HAMLET-systemet till exempel, då kan det ju... Då kan du bara välja en bok och säga "Ja men jag tyckte den här var bra. Finns det någon liknande?" och så kan den på ett helt nytt sätt ge dig tio rekommendationer som du aldrig hade kommit på annars. Men det kräver ju att, då kan du ha den här bibliotekarien som har läst alla böcker i biblioteket liksom, då kan ju den finnas på riktigt helt plötsligt. Men det kräver ju att det liksom finns det här, att man har tillgång till den här data för att kunna processa den. Det är en jätteutmaning, tänker jag. Jag tänker också, apropå att tjänster samlar in data och så där. Den blir ju bara... det måste ju finnas indata för att AI:n ska bli bra och där kanske vi inte riktigt är heller i samhället än. Att det är så här att: all vetenskaplig publicering är öppen och tillgänglig, för det är den ju inte. Så det är ändå så här: det är ju fortfarande begränsat vad vi har för indata och begränsat vad AI:n har att behandla, så att potential finns, men vi är ju liksom inte... Vi har inte ställt om från det gamla riktigt så att i dag så är det ju liksom: det är det här vi har, och då kan vi göra något med det. Men det är liksom inte allt, det är alla böcker i hela biblioteket, det bara är e-böckerna och inte pappersböckerna för de har vi ju inte matat in och gjort sökbara på det sättet. Så det är liksom fortfarande... en bit kvar. Vilken indata tror ni är mest intressant för bibliotekens framtida verksamhet eller utveckling? Är det om just kataloger och material och samlingar, eller är det data om användare och hur de beter sig, rör sig och använder biblioteket? 16:20 Jag tyckte nu på sista... jag var med i någon grupp, jag vet inte också om du var med där också när det var någon som pratade om att de har satt ut sensorer för att se var man är i biblioteket. Eller hur, visst var det någon som nämnde det? Ja. Det har inte jag hört på lärosätet alls, jag visste faktiskt inte att det fanns utifrån ett biblioteks... för jag tänker då blir integriteten, ska vi bete oss som företag som säljer saker? Eller hur? Om man tänker, det är ju inte riktigt kanske min syn på bibliotek, men det är klart att ju mer vi pratar om kundtjänst och kunder och tillhandahålla tjänster och... men jag skulle tycka att det var lite konstigt om vi blev typ Storytel eller Nextory och samlade in specifik data om ålder, kön, vad har de gillat förut, men å andra sidan det är ju på Nextory jag får de bästa tipsen. De får jag ju inte när jag går in på Stockholms stadsbibliotek liksom. Så att... Ja, jag. Men jag har för mig att stadsbiblioteket också gjorde något så här, någon app som registrerade hur många telefoner är inne och hur rör de sig? Att de använde användarnas mobiltelefoner och hur de rörde sig, hur länge de var inne, i stället för sensorer. Så att det där pågår nog lite... ja. Ja, jag har för mig att jag läste det. Om biblioteket. Men sedan om den är mest intressant och varför den skulle vara intressant, alltså för användarna är ju kanske den... Jag vet inte, på lärosätesbiblioteken i alla fall då är det mer: Hur får jag fram... då tror jag att det mest intressant att det finns indata som är så här text och artiklar. För nu skulle man kunna göra den här HAMLET-sökningen typ i alla uppsatser och avhandlingar och så där i DiVA, det som vi har publicerat, men då kommer inte vetenskapliga artiklar med, då måste man söka där också. Så att det skulle nog vara intressant att bara ha indata som inte bara är det som vi själva publicerat och äger i någon mån, utan så här all data i framtiden, typ. Det hade nog varit intressant för våra användare, tänker jag. Och sedan håller... ja, det finns ju så här UX-metoder: hur rör sig användare i bibliotek, vart går de, hur hittar de. Så det kan ju också vara intressant, men det är mer för den interna utvecklingen, inom verksamhetsutvecklingen. Ba "jaha de hittade inte riktigt hit, hur kan vi lyfta fram det?" Så kanske det kan vara intressant att de får in mer kval... mer kvantitativ data för att utveckla verksamheten och det blir ju bra för användaren till sist, men de märker nog inte det på samma vis som att det är mycket lättare att söka i allt innehåll. Att bibliotekarier som har läst alla böcker, det märker användare på ett annat sätt att "åh nu fick jag en jätterelevant, ett jätterelevant förslag här. Det var jättebra." Men att "vad bra placerad den här hyllan är för det var mycket lättare att hitta till den!" det märker de ju inte på samma sätt, tror jag. 19:11 Men är det då så att ändamålet helgar medlen? För jag tänker då, om man tänker övervakningskameror i bibliotek har ju varit lite på tapeten, och vad skiljer det att ha en övervakningskamera och att ha olika bibliotekarier som sitter och följer, alltså egentligen, ja, men sitter och följer användaren med blicken för att se hur de rör sig. Är det okej att göra utan samtycke och information så länge man vet att det bara kommer användas internt? Eller var är gränsdragningen där? För att jag kan tänka mig att... jag tänker nog inte så mycket alls. Men jag tänker att det är en intressant fråga, för det är ju någon form av datainsamling också som är ganska... alltså att man förväntar sig kanske att man går och bläddrar en hylla på biblioteket så är det ingen som står och vet vad man gör och det finns ju biblioteksekretess i lagen, så man väntar sig kanske en tryggare miljö än att någon följer ens rörelser med blicken. Samtidigt så har man också att man vill utveckla sin biblioteksmiljö och sitt biblioteksrum. Men finns det någon motsättning där egentligen, eller finns det någon konflikt sett till användarens integritet i hur de rör sig? Jaaa, alltså jag skulle nog tycka det var mer obehagligt att bli filmad eller att någon satt och tittade på mig än att någon typ såhär "jaha, mobiltelefonen går så här" får då vet de ju inte vem jag är, utan det är bara så här: den här telefonen. Okej, de kanske visst kan se att det var det här e-mailnumret eller det här SIM-numret och sådär, det kanske de kan se, men det blir ändå... Men jag tycker nog att man ska säga så här att "just nu samlar vi in din data via din mobiltelefon för att se hur du rör dig i våra lokaler för att förbättra..." alltså bara så att man vet det. Jo och sen... och sen vill man vill väl veta hur den datan sparas. För det tänker jag att, tänk er att en bibliotekarie sitter i ett hörn och drar streck för hur många som går till en hylla, liksom hur den datan ser in när den är insamlad kontra att en övervakningskamera. Hur sparas filmen? Hur länge ligger den kvar? Har man blurrat ansiktet? Alltså det finns så många andra, jämför med liksom att någon har... kan jag tycka, liksom bara dragit streck. Såna grejer har jag gjort liksom. Suttit i biblioteket och gjort såna här, ni vet när man ritar hur gick de. Mm. Det har jag gjort också. Ni vet de här sjuka grejerna vi alla håller på med. Men jag tänker också så här, tänk om man filmar någon och sen så blir... har den personen begått ett brott och så blir den här filmen typ i en rättegång, så här men du var ju den här tiden, så då skulle ha hunnit till brottsplatsen. Alltså, jag vet inte, jag lyssnar mycket på såna poddar. Nej men, det känns ju... det skulle inte kännas så himla.... bra att bli filmad. Ja men precis som du säger där, hur länge sparas det? Vem har tillgång till det?Kan typ polis eller åklagare sen kräva ut den ifall det skulle vara så? Men då tänker jag att då ska vi väl ha skyltar som i England, liksom. CCTV liksom, man vet att uppenbarligen är jag filmad liksom. Men det tänker väl jag att det är ju någon... Jag bara tänker att det är inte svenska samhället att vi ska bli filmade överallt. Jag har i alla fall nån sån känsla. Och att biblioteken skulle gå i bräschen för det, det är ju en tanke bara bubblan liksom, att... så. 22:19 Jag tänker att det är ju personuppgifter, så det måste ju ligga under GDPR, man måste upplysa om vad man samlar in, och vad det ska användas till. Det måste ju väl i viss mån även gälla om man mäter mobiltelefoner, det kopplas till person. Och sen det följs ju upp, alltså, det har ju operatörerna har ju liksom all data, vad man har befunnit sig och när. Eller vilka, hur man har kopplats upp och sådär. Så det gör de ju redan. Den datan känns väl mindre kontroversiell att använda än att filma någon. Men det är ju samma sak liksom. Den här personen eller den här mobiltelefonen som tillhör denna person. Sen kan ju någon ta min telefon och gå iväg med den också. Men jag vet inte. Just att biblioteket gör det tycker jag att man i alla fall ska upplysa om att man gör det. Ja, verkligen. Det blir ju lite som att "den här webbplatsen använder cookies". Jag godkänner det eller så lämnar jag den här webbplatsen. Jaha, det blev inget med det då. Så det är klart att man blir upplyst om det men... hur gör man när man inte vill bli filmad? Det blir ju jättesvårt. Men det tänker väl jag lite på, nej men, varf... Jag förstår att biblioteken vill ta in en massa data om användarbeteendet för man vill ha en bra verksamhet. Men i mitt huvud, övervakningskamera för att förbättra verksamheten, det är inte i relation, liksom. En sak om man har, det finns ju vissa bibliotek i Stockholm som har problem med att man säljer knark på biblioteken och att det är våld och att det är... liksom användarna känner sig otrygga för att det händer saker. Men då skulle jag ändå vara så här: är kameror rätt sätt? Blir folk tryggare av en kamera? Eller måste det finnas mer människor? Och jag tänker att det är lite så här... man börjar prata om så här att vi ska samla in data för att bli bättre. Men vi säljer ju inte tjänster. Vi är ju till för samhället, det ska vara öppet. Det ska vara underbart och bra. Och det märker ju alla som jobbar i en verksamhet, är vi underbemannade, det är klart vi fattar det. Är det ingen som kommer? Det är klart vi fattar det. Måste man verkligen ha wifi-information var folk har varit på biblioteket? Jag förstår inte riktigt... Jag kan inte se riktigt varför man skulle behöva samla in sådan data, och vad gör man med den datan sedan? För vi vet ju alla alltid vad grundproblemet alltid är, att vi inte har resurser. Och då tänker jag lite: men då ska vi lägga en massa pengar på system för att samla in data med saker vi redan har en magkänsla för? Det gör mig nästan lite upprörd, faktiskt. Nej. Jag är glad att vi inte har det på lärosätet i alla fall. 25:04 Ja, nu har vi gått lite över tiden. Så jag tänker att ni kanske vill gå, men det här var jätteintressant. Det blev en liten avstickare på slutet. Jag tänker i och för sig personligen att det hör väldigt mycket ihop med AI. Jag vet inte om ni tänker samma, men jag ser en väldigt tydlig koppling, så det var väldigt intressant att höra. För det hänger ju ihop allting, liksom. Så. Men jag tänkte att jag avslutar här så att ni får gå vidare med er dag. Så stort tack för att ni ville delta. Jag ska sluta spela in.