Svalen är ju en gammal klinod fyller ett hundra år i år, byggd av Vänbergs mekaniska Kalsta 1914,
nitat stålskråv. Och det är ju lite speciellt, man börjar rätt tidigt och svetsa.
Tvåv och tjugo långt tre och trettio bred, men den väger hela 24 ton.
Vi var ju tvungna att bara lasta lite så vi kommer under de här låga brorna i Lindersberg.
Men det går ju lugnt och stadigt. 25 hästar motor och 24 ton blir ju inte så fart åk precis.
Men det ska vara en lugn och avspänd upplevelse tycker vi själva, och sådana här dunk-dunk.
Motorna är då en 10 kvm motor och den är ju nästan ny. Den är från 1946.
En 10 kvm motor på 5,7 liter om vi pratar slag och liv.
Men ska man nedsätta en sån där med lastbilsmotor får du klä mig 90 hästar för att få samma vridmoment.
Vi passerar ju fyra broar under vägen. Några är så låga så vi får fälla både skorsten och två flaggstänger.
Det är på hårigt ibland att vissland går under. Däremot i X68 har man tagit det ordentligt.
Det kan man ju åka sig egen båt under utan att fälla masten.
Vi har ju tre olika turer kan vi säga. Vi kör en och en halv timmes tur.
Då går vi alltså ganska tvärt upp ur Lindersjön och båten och nån upp till Löfvorgosen.
Och tillbaka. Häljerna löda söndag går vi två timmes tur. Då kommer vi ut lite grann för råsvalen.
Men sen torsdagar har vi en eller två stycken tre timmes turer och det är trevligt.
Då får man ju gå runt trällingen på Lindersjön först och se Linde från Seaside.
Och sen då hela botten upp och sen går vi bort till Goseby Anjölunda på östra sidan av råsvalen.
Även norra omdel finns ju ett lite vackert stugområde som man kan se.
Sen snäddar vi rätt över mot Snuggan och Kalmarslund och ner tillbaka sen igen.
Det finns en hel del nybyggnation, vackra villor som ligger och de här bastuflåtarna.
Om man råkar så får man väl se både en och andra.
Bävrar har ju varit väldigt gott om. Det sköts ju för några år sedan, 11 stycken bävrar.
Men det finns några kvar fortfarande och hydderna finns ju kvar, alla utom en.
Då har man tur på kvällstur och kan man ju se bäven simma ut.
Fiskjuse och häger framförallt finns efter hon som man ser kommer till och från.
Så det finns ju både djur och fångar.
Vi har ju ekolog på båten så fissen kan vi se.
Det är mer sällan man lyckas fånga dem.
Sen har vi ju malen, våran Rossi.
Det finns ju Nessie i Skottland, men vi har Rossi.
Och på vår guida tur så brukar vi försöka fånga den.
Vi har ju ett drag till den också.
Så får man se om man ska ägna med smågriser. Det är ju värst att få tag på dem idag.
Men det är lite gärna vad som vänder.
Och sen när man kommer upp i råsvalen så är det en helt annan natur runtomkring.
Det är ju en förkastning. Den är ju djupt på 42 meter som är största djupt i råsvalen.
Lindekön är ju knappt så att det räcker till att låta oss köra på.
Vi behöver en drygmeter.
Jag har kört sedan 2003.
Men jag skepar examen och tog redan 70 helt så jag.
Jag var inte ovan vid typen av båt.
Motorn går ju hela tiden i samma riktning.
Och även propeller.
Så när man ska alltså bromsa eller backa så beställer man om propellerbladarna.
Så att man får stiga åt andra hållet.
Tyvärr blir det ju också så att bladarna är optimerade för att dra framåt i en gammal timmer bostelbåt.
Och då blir profilen fel när man ska backa.
Så det drar inte lika bra.
Man kan ju smyga hur säkta som helst för att man ställer bladarna så att de bara är lite, lite stigning på dem.
Det är ju en 80 centimeter stor propeller.
Vi är ju ängsliga när det är ungdomar som inte inser att det är en stor propeller som kan suga in.
Folk de badar ju och kastar sig i.
Men då kan vi stanna propeller.
Sedan är det ju svårt när man ska vända tvärt och lägga till och sånt.
För propeller sitter ju alltid rakt bak.
Moderna inom bortspåter vänder ju även propeller.
Och då styr det på ett annat sätt.
Men man har ju klarat sig några hundra år med såna här båtar som vi vill klara oss några år till.
