En 66-årig kvinna med gångsvårigheter halkade och föll av sin rullstol hemma. Hon var högerhänt och behövde en rullstol i vardagen på grund av svaghet i benet av okänd orsak. Hon tog inga mediciner. Hon kom till ortopedinheten på ett lokalt sjukhus och klagade på smärta i höger skuldra. Vid fysisk undersökning upptäcktes en tydlig svullnad runt höger axel. Dessutom var pulseringen av höger radial- och ulnarartär svag men påtaglig. Hon hade inte heller några mediciner. Hon visade sig på ortopedinheten med en 6,7 mg/l C-reaktivt protein (CRP) i blodet, ett referensvärde på <1,4 mg/l), kreatinkinasnivåer på 291 IU/l (referensvärde 41–153 IU/l) och förlängd aktiverad partiell tromboplastintid (41,7 s, referensvärde 24,0–39,0 s). Hemoglobin (12,3 g/l, referensvärde 11,6–14,8 g/l), kreatinkinasnivåer på 0,67 mg/dL (referensvärde 0,46–0,79 mg/dL), trombocytantal på 262 × 109/l (referensvärde 158–348 × 109/l), protrombintid på 12,8 s (referensvärde 10,7–12,9 s) och fibrinogen (400 mg/dL, referensvärde 200–400 mg/dL) var inom referensområdet. En datortomografi (CT) angiografi visade en störning av den högra axillärartären () tillsammans med kontrastmedelsutspridning och ett stort hematom (). Akut angiografi via den högra gemensamma femorala artären försökte bekräfta platsen för axillärartärskadan efter intravenös administrering av heparin. Emellertid hindrade den tydliga slingrande av den högra aorta och brakycefala artären manipulationen av de olika katetrarna. Slutligen utfördes en angiografi av den högra subklaviaren med en 4 Fr intern mammarartärkateter, som visade en störning av axillärartären distalt till den subscapulära artären () och närvaro av en kollateral artär som förser blod till den högra brakycefala artären (, ). I samråd med vaskulära kirurger beslutade vi att försöka utföra en endovaskulär behandling via den högra femorala artären; det var emellertid omöjligt på grund av den tydliga slingrande av den högra aorta och brakycefala artären. Därför försökte vi punktera den pulselösa högra brakycefala artären under ultraljudsriktning, men vi lyckades inte. Lyckligtvis kunde vi korsa den bristande axillärartären med hjälp av en 0,014-tums guidewire (Cruise®, ASAHI INTECC, Japan) som stöddes av en mikrokateter via den 4 Fr interna mammarartären katetern och höger femorala artären (), och efterföljande kontrastinjektion via mikrokatetern visade flöde i den högra brakycefala artären (). Vi genomförde därefter framgångsrikt en punktering av den högra brakycefala artären med hjälp av en guidewire som infördes i den högra brakycefala artären över den bristande axillärartären som en markör (, ), och därefter infördes en 6 Fr-slang i den högra brakycefala artären och guidewiren som fördes via den 4 Fr interna mammarartären katetern via höger femorala artären (), och efterföljande kontrastinjektion via mikrokatetern visade flöde i den högra brakycefala artären (). Därefter genomfördes en framgångsrik punktering av den högra brakycefala artären med hjälp av en guidewire som infördes i den högra brakycefala artären över den bristande axillärartären som en markör (, ), och därefter infördes en 6 Fr-slang i den högra brakycefala artären och guidewiren som fördes via den 4 Fr interna mammarartären katetern via höger femorala artären (), och efterföljande kontrastinjektion via mikrokatetern visade flöde i den högra brakycefala artären (). Därefter genomfördes en framgångsrik punktering av den högra axillärartären med hjälp av en guidewire som infördes i den högra axillärartären över den bristande axillärartären som en markör (, ), och därefter infördes en 6 Fr-slang i den högra axillärartären och guidewiren som fördes via den 4 Fr interna mammarartären katetern via höger femorala artären (), och efterföljande kontrastinjektion via mikrokatetern visade flöde i den högra axillärartären (). Intravaskulär ultraljudsbild visade tillräcklig expansion av stentgraftet (). Efter procedurerna var höger axillär, radiär och ulnarartärerna väl palpabla. Datortomografiangiografi utförd dagen efter proceduren visade god patency och ingen läckage av kontrastmedel från axillärartären (), och den högra axillärartären hade en diameter på 4,5–5,0 mm vid den ockluderade lesionen och den normala axillärartären var 5,0 mm–5,0 mm vid den ockluderade lesionen. Vi utvidgade den ockluderade lesionen med en 3,5 mm × 40 mm stor ballong och placerade en 5,0 mm × 50 mm Viabahn stentgraft (Gore, Flagstaff, AZ, USA) över lesionen via en brachial artär (). Därefter dilaterades stentgraftet med en 5,0 mm × 40 mm stor ballong. Den slutliga subklaviaranjektionen säkerställde att distal flöde till brachialartären bevaras och att det inte fanns någon läckage av kontrastmedel från axillärartären (), och den högra axillärartären var väl palpabel. Datortomografiangiografi visade tillräcklig expansion av stentgraftet (). Efter procedurerna var höger axillär, radiär och ulnarartärerna väl palpabla. Datortomografiangiografi utförd dagen efter proceduren visade god patency och inget läckage av kontrastmedel från axillärartären (). Patienten fick dubbel antiplatelet therapy med aspirin och clopidogrel efter proceduren. Axelledsplastikoperationen behövdes och planerades, och patienten skrevs ut 24 dagar efter proceduren. Vid 12 månader efter utskrivningen hade patienten inga neurologiska symtom, och den högra axillärartären och radiär- och ulnarartärerna var väl palpabla. Det fanns inga onormala fynd som misstänkte restenos eller ocklusion av axillärartären.