En 88-årig manlig patient kom till vår akutmottagning med en 3-timmars historia av akut krossande retrosternal bröstsmärta. Bröstsmärtan började medan han sov. Han hade ingen historia av spontan blödning, rökning, hyperlipidemi, diabetes mellitus, förmaksflimmer eller familjehistoria av kranskärlssjukdom. Han hade dock högt blodtryck och genomgick trakeotomi på grund av laryngocarcinom 7 år tidigare. Vid den fysiska undersökningen visade det sig att hans andningsfrekvens var 22/min, hjärtfrekvens 46/min och blodtryck 110/70 mmHg. Hans nackvener var inte utspända och hans andningsljud var tydliga. Hans hjärtrytm var regelbunden och hjärtslagen var tydliga utan hjärtsmurr. Perifera pulser var intakta utan ödem. Hans första elektrokardiogram (EKG) visade ST-segmenthöjning i de nedre (II, III och aVF) och främre (V3–V6) avledningarna, vilket ansågs indikera akut nedre och främre myokardinfarkt. Hans andra EKG i hjärtvårdsavdelningen hade dock förändrats och visade ST-segmenthöjning i de nedre avledningarna men ST-segmentdepression i de främre avledningarna. Patienten genomgick primär angioplastik efter att ha fått aspirin (100 mg) och clopidogrel (300 mg). Koronarangiografi visade att den högra kransartären (RCA) var akut och helt tilltäppt vid mitten och att den främre nedåtgående kransartären (LAD) hade en dimmig fyllnadsfläck, vilket antydde en akut trombos. Vi antog att RCA och LAD hade tilltäppts helt samtidigt, följt av spontan partiell lys av LAD-trombosen. Intervention av RCA utfördes först, och endast på grund av TIMI III-flödet i LAD injicerades därefter glykoprotein IIB-IIIA-hämmare i LAD. Patientens symtom och postoperativa EKG-resultat förbättrades avsevärt. Efter operationen fick patienten antitrombotisk och antitrombotisk behandling, aspirin, clopidogrel, lågmolekylärt heparin och glykoprotein IIB-IIIA-hämmare. EKG efter proceduren visade en ejektionsfraktion på 54 % med mild hypokinesia av de nedre väggarna. Kreatinkinas-MB-fraktionsnivåerna nådde en topp 12 timmar senare vid 310 ng/mL (normalt, 0–4,3 ng/mL). Efter proceduren hade patienten ett oförändrat förlopp utan tecken på lungödem eller återkommande bröstsmärta. Patienten skrevs ut 10 dagar senare med aspirin, klopidogrel, en statin, en betablockerare och en angiotensin konverterande enzymhämmare.